21.sukupolvi

XXI  Jöns Teitt (3588)

Vanhemmat Teitt Pernossa

     Lapset:

     1. Håkan Jönsson Teit, s. . Tauluun 161.

XXI  Peder Nilsson (6029)

Puoliso: Stensböle (6030), Taulusta 165

     Lapset:

     1. Lars Lasse, s. . Tauluun 165.

XXI  Gerhard I de Ungaria (6138), (Aatelinen)Arkkip. Maasäät. Vasalli,Moisendorf ja Patkull, main.1304-1350.

Vanhemmat Rudolf II de Ungaria.

     Lapset:

     1. Henning de Ungaria, s. . Tauluun 227.

XXI  Johannes (Hans) von Tiesenhausen (6155), (Aatelinen)Riian vasalli 1293 - 1327, saksalaisen ritarikunnan lähetti v. 1305  (Timo Kause)Riian arkkipiispan Maasäätiön Vasalli, mutta riitaantui Kokenhusenin taistelun johdosta arkkipiispa Friedrich von Bernsteinin kanssa, joka sen tähden peruutti hänen läänityksensä. Vasallien esitaistelija arkkipiispaa vastaan 1306-27. Hänen kuoltuaan läänitykset palautettiin., s. 1270, k. 1342. http://www.mesterton.net/baltianaateli.htm

Balttian aatelisuvut

Joissakin kohdin epäselvyyksiä ja ristiriitoja Kaukon sivujen kanssa

 

http://www.jannekaisanlahti.net/vladimir.html

Tälläkin kertaa lapselle oli annettu vanhemman nimi ja Johanneksen poika oli saanut myös nimen Johannes de Thisenhusen (n. 1270 – n. 1342). Hän hallitsi maitaan Riikan arkkipiispan vasallina, mutta riitaantui ankarasti arkkipiispan kanssa, mistä hyvästä sai pannajulistuksen osakseen. Hänen kuolemansa jälkeen läänitykset palautettiin perillisille. Johannes haudattiin isänsä tavoin Falckenaun linnan luostariin, josta sodat ja hävitykset ovat meille jättäneet vain palasen muuria.

Vanhemmat Johannes (Hans) von Tiesenhausen ja Sophie von Hoya, von Kokenhusen.

     Lapset:

     1. Bartholomeus von Tiesenhausen, s. n. 1312. Tauluun 232.

     2. Engelbrecht von Tiesenhausen, Ritari ja Maasäätiön Vasalli, Erla, Kokenhusen, m. 1338-67.

 

XXI  Herman Warendorp (12494), s. Lyypek.

Vanhemmat Herman Warendorp ja nn Revalia.

Puoliso: Gertrud Vundengut (12495), Taulusta 232 k. 1352.

Vanhemmat Hinrich Vundengut ja Elisabeth Warendorp.

     Lapset:

     1. Elsebe von Warendorp, s. 1335. Tauluun 232.

XXI  Johan von Rosen (6146), (Aatelinen)Roopin tilan omistaja Liivinmaalla  (Timo Kause) Ritari ja Maasäätiön Vasalli, mainitaan 1362, 1374. Kleinroop., s. 1362, k. 1386.

Vanhemmat Otto Waldemar von Rosen ja Drude von Vifhusen.

Puoliso: nn de Scherembeke (6445), Taulusta 237. Hans Gillingstam,

Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden.

Släkthistoriska studier. Stockholm 1952.

 

Lainaus ko teoksen sivuilta 127-130:

 

    Ätten Scherembeke samt Kristiern från Öland och hans familj.

 

    Om konung Birgers fogde Kristierns förfäder finnas inga uppgifter i svenska urkunder. Han bär varken i urkunderna eller i inskriptionen på sitt sigill något patronymikon, och Rasmus Ludvigssons uppgift, att han var son till Nils Ingemundsson, är, såsom förut nämnts, endast en konstruktion.

 

    I en nu förlorad del av sitt sigill kallas emellertid Kristiern enligt avbildning av Peringskiöld »de Ölandia»,[50] och denna uppgift om hans härkomst styrkes av att hans avkomlingar, såsom Kjellberg påpekat, bevisligen ägde jord i bl. a. Fröslunda i Stenåsa socken, Möckleby härad på Öland.(51.)

 

    Att han inflyttat söderifrån framgår även av namnet. Såsom papekats av E. H. Lind, har nämligen namnet Kristiern invandrat till Sverige från detta håll.[52] Vid undersökning av Diplomatarium Suecanum visar det sig, att detta namn är belagt i det dåvarande svenska riket första gången 1291,[53] och att i början av 1300-talet förutom Vasa-ättens förfader endast en person i Sverige med namnet Kristiern är känd i urkunderna (1301),[54] medan t.ex. i Danmark ett flertal belägg för detsamma finnas långt tidigare, det äldsta redan på l000-talet. [55] De 1291 och 1301 nämnda personerna med namnet Kristiern äro ofrälse, varför Kristiern från Öland måste anses såsom den äldste kände svenske frälsemannen med detta namn.

 

    Närmare kännedom om hans härstamning få vi genom sammanställning av vissa utländska urkunder. Utgångspunkten ger ett brev till Reval 1423, i vilket hans ättling Kristiern Nilsson (Vasa) omtalar en »Hinrik Scherenbeken» såsom »mynem ome» [56]

 

    I släkten Scherembeke var namnet Kristiern nämligen mycket vanligt, såsom framgår av Paul Johansens innehållsrika och väldokumenterade utredning om dess genealogi,[57] och dess vapen liknade i hög grad såväl Kristiern Nilssons som Kristierns från Öland. Scherembeke-vapnet har uppfattats såsom »Ledermesser»,[58] »Liedhänge»,[59] »Thurangel»,[60] »Thürbeschlag»[61] och »Türhaspe»,[62] varmed kan sammanställas, att Hans Hildebrand i Kristierns från Öland vapenfigur sett »ett rikt beslag», som »kunde anbringas för att ornera en stridssköld».[63.] Allt talar sålunda för att Kristiern från Öland och denna ätt ha gemensamt ursprung.

 

    Ätten Scherembeke härstammade enligt Johansen från nuvarande Scharnebek nordost om Lüneburg, och Johansen anser, att dess äldste kände medlem var en Henrik »de Scerenbeke» eller »de Scermbeke», som 1201 och 1219 bevittnade utfärdandet av tvenne brev av ärkebiskopen av Bremen, av vilka det senare gällde en uppgörelse med den danske konungen Valdemar Seir. [64] 1267 uppges i ett brev, att riddaren Kristiern »von Scherenbeke» sålt jord i Lankow vid Schwerin,[65] och denne torde vara identisk med den »dominus Cristianus de Scerembeke», som 1271 jämte sin hustru Helena och sina söner Henrik och Bernhard av den danska änkedrottningen Margareta och hennes son Erik Klipping såsom ärftlig förläning fick bl. a. Maart i Estland.[66] På besittningen av Maart fingo sedan hans änka Helena och hans söner Kristiern och Klaus 1288 bekräftelse av Erik Menved, [67] vilken sedan på förekommen anledning utfärdade nytt brev 1314 om att Maart tillhörde »Cristiernus de Skerbeke». [68] Det innehades sedan av dennes avkomlingar ända till 1491, [69] och ätten levde kvar i Estland ännu i början av 1500-talet. [70]

 

    Kristiern från Öland torde ha varit född redan vid mitten av 12oo-talet,[71] och med hänsyn till uppgifterna om hans öländska härstamning och hans barns godsbesittning på Öland synes det troligt, att redan en tidigare generation invandrat dit från Lüneburgtrakten; [72] det faktum, att Kristiern från Öland och hans söner aldrig kallas Scherembeke, gör därtill, att man måste räkna med möjligheten, att han härstammat från denna ätt på mödernet men ärvt förnamn och vapen från den.

 

    Kristiern Nilssons släktskap med ätten Scherembeke torde sålunda vara rätt avlägsen, och »om» (Oheim) i brevet 1423 bör troligen översättas med »frände».[73] Namn- och vapenförhållandena ha tydligen bidragit till att länge bibehålla känslan av släktskap."

 

    Källhänvisningar:

 

    50. Monumenta Uplandica s.69. Jfr H.Sig. 3, nr 127.

    51. PHT 1923, s. 168. Jfr J. Roséns gradualavh., s. 113, not 15.

    52. Arkiv för nordisk filologi II (ny följd 7), 1895, s. 267. Jfr A. Janzen i Nordisk Kultur VII, 1947, s. 144, och F. U. Wrangel i SAT II, s. 8o.

    53. DS 1041. E. Lönnbergs uppgift i MNSF XVI, 1943, s. 98, att en abbot i Nydala kloster med namnet »Christian» skulle vara omtalad 1238, är oriktig; han hette »Christmannus» (DS 300)

    54. DS 1350.

    55. Danmarks gamle Personnavne I, 1936-1948, sp. 786 ff. Jfr R. Hornby i Nordisk Kultur VII, s. 217.

    56. FMU 1719.

    57. P. Johansen, Die Estlandsliste des Liber Census Daniae, 1933, s. 9o6.

    58. MU 6, s. 567.

    59. Fr. Crull i Jahrbücher des Vereins für meklenburgische Geschichte and Alterthumskunde 52, 1887, s. 109.

    60. E. v. Nottbeck, Siegel aus dem Revaler Rathsarchiv, 1880, s. 37.

    61. J. Sachssendahl i Est- and Livländische Brieflade IV, 1887, s. 199.

    62. Johansen, s. 9o6.

    63. H. Hildebrand, Sveriges medeltid II, s. 594. Gihl, a.a.,s. 64, tycker, att den snarast liknar ett eldstål.

    64. Bremisches Urkundenbuch I, nr 91. MU I, nr 1218. Senare uppträda borgare i Bremen med namnet Schermbeke (Bremisches Urkundenbuch 3, nr 46, 4, s. 590, och 5, s. 605).

    65. MU 2, nr 1126.

    66. Dipl. Dan. II: 2, nr 161 och 164.

    67. Dipl. Dan. II:3, nr 301.

    68. LECU 2, nr 651.

    69. Johansen, s. 496. Med arkivet på Maart ha flera urkunder från ätten Scherembekes arkiv genom Maarts forna ägare av ätten v. Fersen kommit till Sverige, där de nu förvaras hos den från ätten Fersen härstammande familjen Klinckowström på Stavsund (M. v. Taube i Jahrbuch för Genealogie, Heraldik and Sphragistik 1904, s. 117 f, och 1905-1906, s. 257 f; jfr P. Johansen i Sitzungsberichte der gelehrten estnischen Gesellschaft zu Dorpat 1930, s. 34 ff och 42 ff).

    70. Johansen, s. 906 f. På mödernet synes från ätten Scherembeke ha härstammat en gren av ätten von Rosen, där namnet Kristiern (»Karsten») länge förekom (Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften: Estland I, 1931-1935, s. 214 f, och Livland, 1929-1941, s. 1108 och 1116 f; jfr Elgenstierna 6, s. 417).

    71. Hans dotter synes ha fött tio barn före sin mans död omkr. 1316 (Gardell nr 147). Jfr nedan.

    72. I sammanhanget bör nämnas, att G. A. Sparre i sina otryckta samlingar, vol. 2, p. 118, Trolleholms arkiv, påpekat, att Kristierns från Öland vapenbild i ovanligt hög grad liknar det vapen, som fördes av den gamla nedersachsiska på 15oo-talet utdöda dynastsläkten von Plesse, vilket avbildats i J. Meier, Origines et antiquitates Plessenses, 1713, plansch vid s. 202, samt beskrivits såsom »in aureo duo chalybes igniarii rubei tribus sulfuratis funiculis colligati» (Meier, s. 151) eller som »Ankerkors» (DAA 1934, s. 96). Förnamnen i denna ätt voro dock helt andra än i släkten Scherembeke (se R. Scherwatzky, Studien and Vorarbeiten zum Historischen Atlas Niedersachsens 1, 1914, s. 58, samt A. v. Transehe-Roseneck i Mitteilungen aus der livländischen Geschichte 21, 1911-1928, s. 320).

    73. Jfr J. Grimm och W. Grimm, Deutsches Wörterbuch 7, 1889, sp. 1199.

Vanhemmat Christianus III de Scherembeke ja nn.

     Lapset:

     1. Kersten von Rosen, s. . Tauluun 237.

XXI  Henrich Varnsbeke (12516) k. 1402.

Vanhemmat Vustin Varnisberg ja Helena.

Puoliso: Stine (Christine) Kniprde (12517), Taulusta 240 k. ennen 1402.

Vanhemmat Heinrich Kniprde ja nn Hostaden.

     Lapset:

     1. Wihelm Fahrensbach, s. 1365. Tauluun 240.

XXI  Anders Garp (11714) k. jälkeen 1386. http://www.juhasinivaara.fi/ralssis/ralssike.htm

Anders Garp, maanomistaja Taivassalossa ja Vehmaalla 1; sinettivahvistaja Turussa 1373 3; vaihtoi 1374 puolet omistamastaan tilasta, Taivassalon Lempoisten kylästä, tilaan Taivassalon Viiaisten kylästä Viiaisten tilaan 4; osti myös toisen tilan Mårten Erikinpojalta ja tämän veljeltä Påvelilta Viaksen kylästä 5; myi 1387 sadalla markalla selvää rahaa tilan "Djärfvnäs" Vehmaan Vartsaaresta 11.6.1387 6; laamanni ja rotsi Bo Jönssinpojan vouti Mynämäen Lepistössä 1386. 7

 

Lapset:

 

   1. Jöns Anderssinpoika, taulu 7.

   2. Tord Andersson, mainitaan ensimmäisen kerran 1405 (FMU 1221, jossa hänet virheellisesti kirjattiin kuolleeksi). Luovutti Turun kaniikkina 1431 piispalle veloistaan perintötilan Syttiön Laitilasta, samoin kuin niittyjä, jotka oli erotetti kantatilasta Laitilan Storgårdista. Mainitaan kuolleena 1439.

   3. Katarina Andersintytär, elossa 1411. - Puoliso Påvel Carpalain, aateloitu 1407 nimellä Carpelan.

   4. Greger Andersinpoika, taulu 3.

Vanhemmat Tore Garp ja nn.

Puoliso: nn (11715), Taulusta 255

     Lapset:

     1. Jöns Garp, s. . Tauluun 255.

     2. Tord Garp, Tord Andersson, mainitaan ensimmäisen kerran 1405 (FMU 1221, jossa hänet virheellisesti kirjattiin kuolleeksi). Luovutti Turun kaniikkina 1431 piispalle veloistaan perintötilan Syttiön Laitilasta, samoin kuin niittyjä, jotka oli erotetti kantatilasta Laitilan Storgårdista. Mainitaan kuolleena 1439., k. ennen 1439

     3. Katarina Garp, Katarina Andersintytär, elossa 1411. - Puoliso Påvel Carpalain, aateloitu 1407 nimellä Carpelan., k. jälkeen 1411

     4. Greger Garp, k. ennen 2.8.1450

XXI  Abjörn Sparre af Tofta (13894), s. 1240 Adelso, Uppsala, Ruotsi, k. 1310.

Vanhemmat Sixten Sparre af Tofta ja Ingrid.

Puoliso: Vihitty 1296 Ingeborg Ulv (13895), Taulusta 262, s. 1248 Tofta, Adelso, Uppsala, Ruotsi, k. 1307.

Vanhemmat Ulf Ulv ja nn Lejonbalk.

     Lapset:

     1. Laurentz Sparre af Tofta, s. 1276. Tauluun 262.

 

XXI  Hagvin Lama (13892), s. 1310, k. 1339.

Puoliso: Kjerstin (13893), Taulusta 262, s. 1310.

     Lapset:

     1. Juliana Lama, s. 1335. Tauluun 262.

XXI  Bo Natt och Dag (13492), s. 1313 Ruotsi, k. 1391. http://www.pp.htv.fi/lkivinie/kuninkaita/dat275.htm#6.

Vanhemmat Bo Natt och Dag ja Cecilia Aspenäsätten.

Puoliso: Carin Fargalt (13493), Taulusta 269, s. 1315 Ringshult, Torpa, Ostergotland, Ruotsi.

Vanhemmat Peter Fargalt ja Birgita Blaa.

     Lapset:

     1. Sten Natt och Dag, s. 1351. Tauluun 269.

     2. Märta Natt och Dag

     3. Nils Natt och Dag

 

XXI  Karl Örnefot (13490), s. 1325 Ostergotland, Ruotsi.

Puoliso: Gertrud Molteke (13491), Taulusta 269, s. 1325 Ostergotland, Ruotsi.

     Lapset:

     1. Ingeborg Örnefot, s. 1355. Tauluun 269.

XXI  Håkan Folkunga-Leopard (13782), s. 1302, k. 1346.

Vanhemmat Magnus Folkunga-Leopard ja Kristina Hjorthorn.

Puoliso: Birigitta Frössviks (13783), Taulusta 272, s. 1310, k. 1378.

Vanhemmat Ragvald Frössviks ja Kristina Folkunga.

     Lapset:

     1. Magnus Lejonlinja-Lejonlilja, s. 1342. Tauluun 272.

 

XXI  Lidinvard Vinstorpaätten (13849) k. 1369.

Vanhemmat Harald Vinstorpaätten ja nn.

Puoliso: Vihitty 1349 Katarina (13850), Taulusta 272 k. 1371.

Vanhemmat Magnus ja Birgitta Lejonbjälke.

     Lapset:

     1. Margareta Vinstorpaätten, s. 1345. Tauluun 272.

XXI  Erik Krummedige (13478), s. 1364 Logismose, Odense, Tanska, k. 14.9.1439 Rundtoft, Luebeck, Schleswig-Holstein, Venäjä.

Puoliso: Beata Thienen (13479), Taulusta 277, s. 1368 Schleswig, Schleswig-Holstein, Venäjä, k.  Schleswig, Schleswig-Holstein, Venäjä.

     Lapset:

     1. Margareta Krummedige

     2. Erik Krummedige

     3. Ebba Krummedige

     4. Agneta Krummedige

            5. Anna Krummedige, s. 1404. Tauluun 277.

XXI  Rötker Ingenpoika Djänk (11979), asemies; alilaamanni Uudellamaalla 1392 4; sinettitodistaja 1411 6; Turun maaoikeuden lautamies 1420 7; katselmusmies n. 1420 ja 1423 Turussa 8; lautamiesja maankatselmusmies n.1422 9 ; mainitaan viimeisen kerran 1423; omisti Saustilan Sauvossa ja asui siellä; panttasi Sauvon Hallilan Raaseporin voudille Kort Garselle,1 70 noobelista, jonka summan antoi tyttärelleen Märtalle myötäjäisiksi.2.

Vanhemmat Inge Djänk ja nn.

Puoliso: Lucia Jägerhorn af Spurila (11980), Taulusta 290, (Anrepin sukutaulun mukaan Jägerhorn af Spurila) 1; tyttäristä Greta, Elin ja Kristina saivat naimisiin mennessään maatiloja ja Katarina ja Märta saivat "kultaa ja rahaa" 2.

     Lapset:

     1. Knut, lähti ulkomaille ja sinne hävisi.

     2. Hans, kuollut nuorena ennen vanhempiaan

     3. Greta, naitu maalle

     4. Katarina, s. . Tauluun 290.

     5. Märta

     6. Elina, naitu maalle

     7. Kristina, sai myötäjäisiksi Sauvon Saustilan

XXI  Axel (Oxel) Kurck (13109)

Puoliso: nn (13110), Taulusta 295

     Lapset:

     1. Eric Kurck, s. 1375. Tauluun 295.

XXI  Herman Svärd (11823), Asemies, kotoisin ilmeisesti Ruotsista, k. 1383.

Puoliso: nn kurki (11824), Taulusta 301

Vanhemmat Jakob Kurki ja nn Jakobintytär

     Lapset:

     1. Peter Svärd, "vanha Peder Svärd" omisti maata Porvoon Kräppelbyssä ja Hagassa.

     2. Nils Kurki, s. 1400. Tauluun 301.

     3. nn Svärd

 

XXI  Filippus Karlinpoika (11848)

Puoliso: nn (11849), Taulusta 301

     Lapset:

     1. Cecilia, s. . Tauluun 301.

XXI  Klaus Fleming (11743), Valtioneuvos, lainlukija, ritari.Suomen laamanni 1402-25

Hänellä oli Bohus (liekö Bohusin linnoitus?) panttina kuningatar Margaretalta, mutta hän luopui pantista 1395. Ritariksi 1395 ja valtioneuvokseksi 1427. Oli vahvistamassa kuningatar Margaretan ja Erik Pommerilaisen sopimuksen Nyköpingissä 1396 sekä Kunigatar Margaretan testamenttia Kuningas Erikille. Hän oli lakimies Suomessa 1402 ja vielä ainakin 1427. Hän määräsi sen mikä koski virka-asioita tai maaomaisuutta. Hän oli Suomen vaikutusvaltaisimpia miehiä. Hänet on haudattu Tukholmaan Riddarholmin kirkkoon (Fransiskaaniluostariin).

Lähde: Martin Gardbergin sukusivu. Käännös: minä .

Itse asiassa saman tapaiset tekstit suomeksi löytyvät myös mm. Juha Sinivaaran Fleming sivulta. Sivun pohjalla on alkuperäisempien lähteiden luettelokin.., s. 1.1.1360, k. 12.12.1427. http://www.juhasinivaara.fi/ralssis/ralssike.htm

Nynäsin herra; esiintyy asiakirjoissa ensimmäisen kerran 1386, jolloin tunnusti saaneensa takaisin osan kuningatar Margareetalle antamastaan lainasta 2, jonka panttina oli Bohus 4, 6; asemies ja ritari 1395 2, 7, ja sinetöi sovinnon kuningatar Margaretan ja Erik Pommerilaisen välillä samana vuonna; valtaneuvos; sinetöi Nyköpingin sopimuksen 1396 8, ja kuningas Erik Pommerilaisen vahvistuksen kuningatar Margaretan testamenttiin 1401 1, 9; (?jo 1400) 1402 Itämaiden so. Suomen laamanni, ja vielä 1427 10;  1419 hänestä käytettiin nimitystä "Suomenmaan laamanni" (legifer terrae Finlandiae); oli aikanaan Suomen vaikutusvaltaisimpia miehiä;2 haudattu Tukholman Ritariholman kirkkoon (Gråmunkeklostret). - Puoliso Cecilia.3.

Vanhemmat Peder Fleming ja Kristina.

Puoliso: Cecilia (11744), Taulusta 305

     Lapset:

     1. Peder Fleming, stui 1418 laamanninkäräjiä isänsä puolesta; 1433 laamanninoikeuden virassa 11; 1434 Suomen laamanni 12; oli viimeinen jakamattoman laamannikunnan haltija Suomessa, joka 1435 jaettiin Eteläiseen ja Pohjoiseen laamannikuntaan; ei esiinny asiakirjoissa enää 1434 jälkeen

     2. Henrik Fleming, asemies, ritari, s. Uusikaupunki, k. jälkeen 1518 Halikko

     3. Ingeborg Fleming

     4. Johan Fleming, ylioppilas Rostokissa 1425 ja Erfurtissa 1429; kaniikki Turussa 13; täysivaltainen piispa Kort Bitzin perillinen 1467; Pyhän kolmen kuninkaan veljeskunnan jäsen Turussa.

     5. Magnus Fleming, s. . Tauluun 305.

 

XXI  Nils Hermanninpoika Kurki (11761)

Puoliso: nn (11762), Taulusta 305

     Lapset:

     1. Elin Kurki, s. . Tauluun 305.

XXI  Thomas (12083)

Puoliso: nn (13075), Taulusta 227

     Lapset:

     1. Filippus, s. . Tauluun 227.

XXI  Henrik Kortinpoika Bitz (9334), ritari, lainlukija, s. 1414, k. 1485. --Asui Nousiaisen Könnikkälässä. Peri vaimonsa Anna Djäknin kanssa Nousiaisissa Nynäisen kartanon. Halikon tuomari, Turun linnan päällikkö, Etelä-Suomen laamanni -- ritari 1441 ja kuului myös valtaneuvostoon -- kuoli 1458 -- tämän avioliiton kautta tuli Nyynäisistä Bitz-suvun pääkartano.

Lähde i: Juha Sinivaaran Djäkn-sivu -- Henrikin ja annan poika Kort oli Turun piispa Konrad Bitz vuosina 1460-89

Lähde ii:Arkkihiippakunnan nettisivut.

 

Hartvik/Mänty s 103.

Vanhemmat Kort Bidz ja Kristina Magnuksentytär.

Puoliso: Anna Djäkn (9335), Taulusta 229, s. 1410 Nynas, Nousis.

Vanhemmat Klaus Lydiksson Djäkn ja Kristina Jönsdr Garp.

     Lapset:

     1. Erik Bitz, Etelä-Suomen laamanni

     2. Konrad Bitz, Suomen piispa 1460-1489

     3. Birgitta Bitz, k. 1475

     4. Klaus Bitz, s. 1430. Tauluun 229.

 

XXI  Gödike Heikinpoika Fincke (12094), Turun nimismies kuoli ennen 1467 http://www.juhasinivaara.fi/ralssis/ralssita.htm#taulu2., k. 1.1.1467. Hartvik/Mänty s 106.

Puoliso: Katarina Tavast (11736), Taulusta 229 k. 1.1.1480.

Vanhemmat Nils Tavast ja nn Knuutintytär Tavast.

     Lapset:

     1. Elseby Fincke, s. . Tauluun 229.

     2. Jeppe Fincke

     3. Anna Fincke

     4. Johanna Fincke